måndag igen

Har verkligen försökt få rätt på min dator nu.
Malin kom tillbaka från kina i morse och fick snällt åka med mig i snövädret och köpa en hårddisk till min dator så nu har jag flyttat över allt där, men datorn fungerar lika dåligt ändå. så vet inte riktigt vad jag ska göra faktiskt.

Nu sitter jag uppe här och väntar på tennessee ska komma tillbaka flyget har landat och han är på väg hit med lastbil så får väl se när han dyker upp här.

Hade en väldigt rolig kväll i Asten igår. Söndagar är höjdpunkten på veckan kan man nästan säga... Träffa alla roliga människor igen.
Men nu är jag faktiskt jobbigt trött, F väckte mig imorse av sina sms  och jag satt och väntade på att hon skulle komma så vi skulle hoppa hästarna men hon kom aldrig.... coh nu sitter jag här och väntar på lastbilen så det var min lediga dag det...

Det har börjat snöa även här i holland. Hatar snö det är kallt och allt blir så mkt jobbigare. och kallare blir det. jag vill ha sommar igen, eller i sommras gnällde jag på värmen jag vill ha vår sen höst sen vår igen... det hade varit perfekt.

Har börjat längta hem.... men vart är hem??
Kanske är det bara för det är måndag igen... kanske för att jag inte vet vad jag vill... för jag lyckas gör allt svårare än vad det är.

Imorgon är det tisdag jag hoppas planen för dagen blir som de sagt...





...







Stallet rullar på, det är lungt här utan Frida och Henk. Vi är alltid klara i tid och idag har i princip alla hästar blivit ridna känns skönt vi klarar oss bra :)

Några hästar har åkt och tack o lov inga som kommit för i början av nästa vecka går ett stort projekt igång alla hästar ska flyttas från vlas till halm 29 boxar som ska mockas ut... Förra gången var det när vi flyttade då hade jag "turen" att Aston hade kolik och tyvärr inte kunde hjälpa till att mocka ur alla boxarna på förra stället...

Ridningen rullar oxå på, fungerar sådär känslan är inte med mig, men jag hoppas den kommer tillbaka.

Ikväll bjöd vi stallägarna på middag svensk mat köttbullar och potatis mycket trevlig kväll faktiskt vilket kunde behövas efter alla små "bråk" i stallet, lättade upp stämmningen en aning tror jag:)



Im smiling but Im close to tears

Jag gömmer mig lite bakom min dator i min hörna med min musik som får mig att försvinna bort. I minnena i allt som passerat den sista åren i mitt liv.... Det är en jobbig tid på året nu. Elis lämnade oss vi denna tiden på året, 3 år sedan linus lämnade oss i januari och snart 6 årsedan jag låg på sjukhuset med oklar framtid efter ridolyckan... Det är mycket som snurrar runt... Varje år stället jag mig samma fråga vid denna tiden vill jag någonsin uppleva den känslan igen? är det värt att göra detta när det kan hända igen?

Lite nere men det går över igen... Jag vet att ingen förstår sig på mig, jag känner det så väl... Känner mig komplicerad men allt är så komplicerat just nu...
Har en känsla som jag bara upplevet ett fåtal gånger förut den är hemskt... jag känner mig bara stum jag orkar inte prata jag vet inte vad jag ska säga längre... allt känns så meningstlöst att säga...

Kanske för jag aldrig fick berätta för dem som stod mig närmast hur mkt dem betydde gör känsla av att det är meningslöst att prata om ingenting bara för sakens skull?? jag vet inte... jag förstår ingenting längre...

5 månader

Tiden går så fort igår var det exakt 5 månader sedan jag anlände till Holland. Och shit vad mkt som har hänt...
Så igår fick de firas med lite chokladtårta.

Känns som att topparna finns men det är få. Upplevelserna och möten med människor som gör en sådär extra glad och som verkligen är betydelsefulla men en månad sedan nästa bortglömda och betyder inte längre något.

Jag har lärt känna mig själv så mkt under denna tiden. Jag tror jag verkligen har hittat dem delarna av mig som verkligen är jag som jag alltid har haft med mig man ser mönstert som gör att man känner igen sig... Jag blir säkrare och säkrare för varje steg jag tar, men mer och mer osäker varje gång man tappar en bit av sitt förflutna på vägen...

Söndags kvällarna i Asten har blivit ngt av en tradition ena veckan roligare än den andra...  Nu kan vi knappt slita oss ifrån stället. Nu när vi har fått några få "vänner" där.

jag vet inte riktigt vad det är jag söker efter här i livet... Jag vill finna det rätta för mig, ngt som jag verkligen är bra på och som jag brinner för lika mkt för som hästarna...
Det är inte lätt att vara förvirrad över sitt liv.

snart är det 3 år utan L vid vår sida... 3 år, 3 hela år det är helt sjukt, jag önskar bara han kom tillbaka. jag vill inget hellre än ha hans stöd varje dag att få höra hans röst och känna hans mod vid sin sida när problem uppstår. Saknaden är så fruktansvärt enorm så de inte går att beskriva i ord....
Alla borde får lära sig av en männsika som honom.... alla borde få ha en tränare som stöttar en och peppar en så mkt som han, en tränare som får en att tro att man kan så mkt att man till sist klarar det.


en vecka...

Bara en vecka sedan jag skrev sist, det är faktiskt framsteg. Min självdisiplin är lika med 0 när det gäller allt, fram för allt godis.

Igår fick frida en liten flicka nu är det slut på väntan. En lite Amy:)

Vi hade en sinnesjukt rolig kväll i Asten i söndags. YES vi har vänner. iaf några få. eller några som vet vem vi är. Jaja skit samma vi var inte ensama och hade en kväll som vi inte ska glömma just nu iaf.
Just nu kan jag inte säga så mkt mer än att jag verkligen älskar detta landet, jag älskar folket runt omkring oss, jag älskar jobbet och jag älskar allt, och min pumba!!;)

Jag har tydligen fått en otroligt positiv inställning för tillfälligt... Känner mig faktiskt gladare och positivare igen.
Har avslutat ett par kapitel från det jag hade i Sverige, en kärlek och ett par vänskaper har faktiskt tagit helt slut men det har lättat enormt nu är det över, det är historia jag saknar honom men det är över. Att lämna de människorna som bara har sig själv i huvudet är oxå skönt... De som ändå bara ger en dålig känsla. Chockad över mina egna beslut men lättad över att jag faktiskt har gjort ngt åt det.




Hittade en film detta är verkligen jag och antonia, den är så klockren...
"du är utstött, finnemang det är vi oxå"

En månad

En månad sedan sist jag skrev ngt... Och några får som faktiskt har klagat.

Det händer så mkt hela tiden man vet aldrig vart man ska börja. Vad man ska berätta och vad man inte borde berätta.
Vissa dagar är enklare än andra och jag vill aldrig återvända hem, medan vissa dagar håller på att få en galen här.

För 2 veckor sedan fick jag hoppa in som groom åt henk, En internationell tävling i Belgien. Med hejdundrande fest kan man säga. En mycket rolig helg faktiskt. Trötta återvände vi hem med en riktigt story att berätta. ;) haha Stackars antonia som bara får höra den om och om igen.

Annars är väl allt som vanligt. Ramlar av lite då och då. Men ändå har det böjrat att lossna lite i rindingen ÄNTLIGEN!!!!


Footloose 2005 e Nagano

Goudbloem 2006 e Nagano

RSS 2.0