en vecka...

Bara en vecka sedan jag skrev sist, det är faktiskt framsteg. Min självdisiplin är lika med 0 när det gäller allt, fram för allt godis.

Igår fick frida en liten flicka nu är det slut på väntan. En lite Amy:)

Vi hade en sinnesjukt rolig kväll i Asten i söndags. YES vi har vänner. iaf några få. eller några som vet vem vi är. Jaja skit samma vi var inte ensama och hade en kväll som vi inte ska glömma just nu iaf.
Just nu kan jag inte säga så mkt mer än att jag verkligen älskar detta landet, jag älskar folket runt omkring oss, jag älskar jobbet och jag älskar allt, och min pumba!!;)

Jag har tydligen fått en otroligt positiv inställning för tillfälligt... Känner mig faktiskt gladare och positivare igen.
Har avslutat ett par kapitel från det jag hade i Sverige, en kärlek och ett par vänskaper har faktiskt tagit helt slut men det har lättat enormt nu är det över, det är historia jag saknar honom men det är över. Att lämna de människorna som bara har sig själv i huvudet är oxå skönt... De som ändå bara ger en dålig känsla. Chockad över mina egna beslut men lättad över att jag faktiskt har gjort ngt åt det.




Hittade en film detta är verkligen jag och antonia, den är så klockren...
"du är utstött, finnemang det är vi oxå"

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0